Du har en konkret oro eller ärftlighet
Cancer i släkten, en specifik farhåga, eller en oro du haft länge. Då har undersökningen en tydlig frågeställning.
En läkarledd hälsoundersökning: syftet är att identifiera tecken på sjukdom och bedöma behovet av vidare utredning. Helkropps-MR utan strålning och utan kontrast, inklusive hjärna och hjärnans blodkärl. Allt i hälsochecken. Två läkarbesök: ett innan, där vi går igenom dina provsvar och vad undersökningen kan och inte kan visa, och ett efter, där vi går igenom varje fynd tillsammans.
Helkropps-MR som screening av personer utan symtom är omdiskuterad, och jag vill att du känner till evidensläget innan du bokar.
Ingen medicinsk riktlinje rekommenderar i dag helkropps-MR som rutinscreening av friska personer, eftersom evidensen för nytta hos personer utan symtom, riskfaktorer eller ärftlighet bedöms otillräcklig. Samtidigt är cancer en sjukdom där prognosen ofta är god när den upptäcks tidigt och betydligt sämre när den upptäcks sent, och det är därför flera erfarna läkare inom förebyggande medicin ändå erbjuder undersökningen till patienter som förstår vad den kan och inte kan ge.
Det som är väl dokumenterat är vad den hittar: nästan alla får minst ett fynd, de allra flesta fynd saknar betydelse, en del behöver följas upp, och för en liten andel leder undersökningen till en cancerdiagnos. Hela underlaget, med siffror och källor, går vi igenom vid det första mötet. Då fattar du beslutet efter att jag gett min bedömning, och väljer du att avstå betalar du bara hälsochecken.
Helkropps-MR erbjuds av flera aktörer i Sverige, med bilder, radiologutlåtande och läkarbedömning. Här ingår dessutom tre saker.
Ett föresamtal där beslutet fattas. Vi går igenom varför du vill göra undersökningen, vad den kan hitta, vad den inte kan hitta, och hur du vill hantera ett oklart svar. Jag avråder om jag bedömer att undersökningen kommer att göra dig mer orolig än tryggare.
Samma läkare före och efter undersökningen. Ett fynd som ska följas över tid följs av någon som minns sammanhanget, och behöver något lämnas vidare till specialistvården är det jag som koordinerar överlämningen.
Att undersökningen inte står ensam. Bilderna tolkas tillsammans med dina blodmarkörer, din historik och det vi eventuellt redan mätt: kondition, hormoner, biologisk ålder. Utan det sammanhanget är risken för övertolkning större.
Undersökningen görs utan kontrast, med diffusionsviktade sekvenser som är det som gör detektionsarbetet. Ett skriftligt radiologutlåtande av specialist i radiologi ingår. Magnetkameran kan upptäcka vissa förändringar men kan inte utesluta all sjukdom, och den kan visa oklara eller ofarliga fynd som behöver utredas vidare.
Nästan alla som gör en helkroppsundersökning får minst ett fynd. De allra flesta fynd saknar betydelse. Vid eftermötet går vi igenom samtliga fynd i radiologens utlåtande, ett i taget. För varje fynd får du veta vad det sannolikt är, om det behöver följas och i så fall hur och när. Allt dokumenteras i din skriftliga hälsoplan.
Tre typer av besked. Fynd utan klinisk betydelse, det vanligaste beskedet, dokumenteras som referens för framtiden. Fynd som bör följas får en konkret kontrollplan, och ett uppföljande besök hos mig ingår när kontrollen är gjord. Fynd som behöver utredas remitteras till rätt specialist, och jag följer dig tills du är omhändertagen där. Upptäcks något brådskande väntar vi inte till eftermötet: då ringer jag dig så snart utlåtandet är granskat.
Vad som inte ingår: ytterligare undersökningar som ett fynd leder till, till exempel kontroll-MR, datortomografi eller vävnadsprov, som utförs och debiteras av den mottagning som gör dem, samt vård hos andra vårdgivare. Ett normalt svar är ett lugnande besked om det undersökningen kan se, vid det tillfället. Det är inte ett friskintyg, och ett fynd är inte en diagnos.
Protokollet omfattar hjärnans blodkärl och kan visa aneurysm och kärlmissbildningar. Det kan verka självklart att vilja ha, men fynden är inte alltid till nytta.
Ungefär två till fyra av hundra vuxna har ett aneurysm på hjärnans kärl, de flesta små (Vlak 2011; Dremel 2026). De allra flesta brister aldrig: i en stor japansk uppföljning var risken i storleksordningen en procent per år, och lägre för de minsta (UCAS 2012). I en befolkningsstudie på 2 000 personer hittades aneurysm hos 35 (Vernooij 2007). De flesta fick veta att de har ett, och lever med den vetskapen och med regelbunden kontroll.
Ett aneurysmfynd kan i enstaka fall leda till förebyggande behandling. Det är också det fynd som oftast leder till långvarig oro och regelbundna kontroller utan att behandling någonsin blir aktuell. Kärlsekvenserna ingår i protokollet, och vi går igenom vad ett sådant fynd skulle innebära i föresamtalet.
Trots namnet täcker undersökningen inte allt. Radiologiprotokollet anger att undersökningen inte är lämplig för bedömning av ryggmärgen eller för tidig upptäckt av cancer i bröst, mag-tarmkanalen, bukspottkörteln eller lungorna. Det gäller bland annat bukspottkörtelcancer, som många oroar sig för: den här undersökningen är inte lämpad för att upptäcka den tidigt.
Den ersätter inte mammografi eller cellprov: de nationella screeningprogrammen har dokumenterad nytta och ska fortsätta. Den ersätter inte koloskopi: tarmens insida bedöms inte. Förändringar i lungorna syns i regel först när de är över en centimeter, och datortomografi är bättre för lungvävnad. Den hittar inte hudcancer, armar och ben avbildas inte, kranskärlens insida kräver andra undersökningar, och små förändringar syns inte. Ett normalt svar i dag betyder inte att inget finns.
Beslutet fattas i föresamtalet.
Cancer i släkten, en specifik farhåga, eller en oro du haft länge. Då har undersökningen en tydlig frågeställning.
Du vet att du sannolikt får med dig något att följa, och du är bekväm med det. En baseline gör framtida undersökningar betydligt mer informativa.
Har du hög ångestnivå kring hälsa kan undersökningen öka oron snarare än minska den. Har du konkreta symtom hör utredningen hemma i vården, inte här. Vi talar om båda sakerna i föresamtalet, och jag avråder om jag tror att det är fallet.
Har du gjort hälsochecken hos mig det senaste året, eller är medlem, är priset 24 500 kr, eftersom hälsochecken då inte betalas igen.
Du kan ändra dig efter första mötet. Väljer du efter möte 1 att avstå från undersökningen betalar du hälsocheckens pris, 7 500 kr, och resten återbetalas. Beslutet ska kunna fattas efter föresamtalet utan att kostnaden styr.
I det protokoll Evidia använder för helkroppsundersökning ges inget kontrastmedel, vilket är standard vid den här typen av undersökning. Det är de diffusionsviktade sekvenserna som gör detektionsarbetet, inte kontrasten. Att ge gadolinium till en frisk person höjer inte utbytet vid screening, och det finns kvarstående osäkerhet kring gadoliniumdeposition. Kontrast används för att karakterisera en förändring man redan hittat, inte för att hitta den.
Det finns inget etablerat intervall, eftersom nyttan av screening hos symtomfria inte är fastställd. Vid normalt svar avgör vi tillsammans om och när en upprepning är motiverad, utifrån dina riskfaktorer och din önskan. Har du fynd som ska följas styr det intervallet.
Ett uppföljande besök hos mig ingår. Behövs ytterligare undersökningar skriver jag remiss, och de kostnaderna beror på var och hur utredningen görs. Vi går igenom det i föresamtalet så att du vet vad du kan hamna i innan du bestämmer dig.
Det beror på. Vissa implantat är MR-säkra, andra inte. Vi går igenom en säkerhetskontroll i föresamtalet. Undersökningen görs inte under graviditet.
Då remitterar jag omgående till rätt specialistvård och följer dig tills du är omhändertagen där. Mitt ansvar upphör inte när utlåtandet är läst.
Nej. Flera aktörer erbjuder undersökningen fristående. Det jag erbjuder är bild, blodprover, historik och en plan, bedömda av samma läkare. Vill du enbart ha bilderna är en fristående undersökning ett bättre val.
Boka MR helkroppsundersökningen direkt online, eller börja med en telefonkonsultation om du vill rådgöra innan du bestämmer dig.