Specialistläkare och docent.
Klimakteriet och longevity.

Jag arbetar med framtidens preventiva medicin, med målet att inte bara lägga år till livet, utan liv till åren.

Dagens medicin är mycket bra på att diagnostisera och behandla sjukdom när den väl har uppstått. Men många av de processer som senare leder till hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom, osteoporos och kognitiv svikt utvecklas under årtionden innan de passerar våra diagnostiska gränser. Jag tror att vi behöver börja tidigare.

För mig handlar longevity därför framför allt om healthspan, hur vi kan öka antalet år vi lever med bibehållen hälsa, funktion och livskvalitet. Det handlar inte om att jaga ett extremt långt liv, utan om att förstå vilka faktorer vi faktiskt kan påverka medan vi fortfarande är friska.

Samma perspektiv är centralt för mitt arbete med kvinnors hälsa. Kvinnor lever längre än män men tillbringar samtidigt fler år med ohälsa. Klimakteriet är därför inte bara några år av hormonella symtom som ska behandlas. Det är en biologisk brytpunkt mitt i livet och en möjlighet att påverka kvinnans hälsa under de kommande decennierna. Att minska women's health gap och att öka vår healthspan är för mig två delar av samma idé: medicinen behöver börja tidigare.

Jag är legitimerad läkare sedan 2001, specialist sedan 2013 och docent i medicinsk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin. Jag disputerade vid Karolinska Institutet och gjorde därefter postdoc vid Harvard School of Public Health. Min bakgrund är inom barnmedicin och forskning, men vägen till det jag arbetar med idag blev också personlig.

Vid fyrtiosex års ålder låg jag en natt med kläderna på i jourrummet och kände hela kroppen vibrera. Symtomen återkom natt efter natt, sömnen försämrades och till slut blev jag sjukskriven under några månader. Jag utreddes neurologiskt för bland annat MS och andra neurologiska sjukdomar. Ingen av de kollegor jag sökte hjälp hos nämnde mina könshormoner. Jag var i förklimakteriet.

När jag till slut fick hormonbehandling, samtidigt som jag började tillämpa samma principer kring sömn, återhämtning, kost och fysisk aktivitet som jag rekommenderade mina egna patienter, klingade symtomen av. Jag började sova igen.

Den erfarenheten förändrade min syn på kvinnors hälsa. Jag hade själv sökt vård för en rad olika symtom utan att någon såg sambanden eller satte ihop helheten. Det är en erfarenhet jag delar med många kvinnor. Men den fick mig också att ställa en större fråga: hur mycket skulle vi kunna förebygga om vi började se risker och förändringar tidigare, i stället för att vänta tills de blivit sjukdom?

Som forskare och epidemiolog är jag tränad att tänka i långa förlopp, att förstå risk och samband och att skilja mellan sådant vi vet, sådant vi tror och sådant vi ännu inte har tillräckligt bra data för. Jag vill veta hur stor en effekt faktiskt är, för vem den gäller och om den är relevant för just den person jag har framför mig.

Mitt intresse för ett mer individualiserat och preventivt arbetssätt förde mig vidare till funktionsmedicinen, genom fyra års vidareutbildning i USA med examen från Institute for Functional Medicine och American Academy of Anti-Aging Medicine.

Idag arbetar jag med klimakteriet, prevention och longevity som delar av samma medicinska helhet. Mitt arbetssätt är att mäta, tolka och följa över tid. Jag utgår från din historia, ärftlighet, symtom och livsstil och kompletterar med laboratorieprover och andra undersökningar när de tillför relevant information. Målet är inte att optimera så många värden som möjligt, utan att förstå vilka faktorer som påverkar din hälsa idag och vilka som kan påverka hur du mår om tio, tjugo och trettio år.

Du får en konkret och individualiserad skriftlig plan som vi följer upp och justerar när det behövs. Livsstilen gör det tunga arbetet. Medicinsk behandling använder jag när den är motiverad, och jag säger också när den inte är det.

Alla konsultationer sker via video. Jag håller min patientgrupp begränsad för att kunna förbereda varje besök ordentligt och följa varje person över tid. Det är samma läkare hela vägen. Jag läser dina prover, gör den medicinska bedömningen, skriver din plan och följer upp den.

Provtagning sker via Synlab och undersökningar som kräver särskild utrustning genom utvalda samarbetspartners. Inom medlemskapet kan du ställa frågor mellan besöken och får svar inom 24 timmar på vardagar.

För mig är det så framtidens preventiva medicin bör fungera: personlig, långsiktig och grundad i vetenskap, med blicken riktad mot hälsan du vill behålla, inte bara sjukdomarna vi vill undvika.

Legitimerad läkare

2001

Specialistläkare

2013

PhD

Medicinsk epidemiologi · Karolinska Institutet, 2000

Postdoc

Harvard School of Public Health, 2002–2004

Docent

Sahlgrenska akademin, 2012

Funktionsmedicin

IFM · Certified Functional Medicine Practitioner, 2021

Anti-Aging & Longevity

A4M Fellowship (USA), 2022

Hyperbar syrgasbehandling

IBUM (USA), 2023

Nätverk

Longevity Docs, medlem sedan 2025

Certifikatet i hyperbar syrgasbehandling är en utbildningsmerit. Behandlingen ingår inte i det jag erbjuder.

Som forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin har jag handlett tre doktorander till disputation och författat ett flertal peer-reviewed publikationer. Mitt avhandlingsarbete om HPV och cervixcancer tilldelades Chorafas-priset.

• Josefsson AM, Magnusson PK, Ylitalo N, Quarforth-Tubbin P, Pontén J, Adami H-O, Gyllensten UB. p53 polymorphism and risk of cervical cancer. Nature. 1998;396:531. PubMed →
• Ylitalo N, Sorensen P, Josefsson A, Frisch M, Sparén P, Pontén J, Gyllensten U, Melbye M, Adami H-O. Smoking and oral contraceptives as risk factors for cervical carcinoma in situ. Int J Cancer. 1999;81:357–65. PubMed →
• Josefsson AM, Magnusson PK, Ylitalo N, Sorensen P, Qwarforth-Tubbin P, Andersen P-K, Melbye M, Adami H-O, Gyllensten UB. Viral load of human papillomavirus 16 as a determinant for development of cervical carcinoma in situ: a nested case-control study. Lancet. 2000;355:2189–93. PubMed →
• Ylitalo N, Sorensen P, Josefsson AM, Magnusson PK, Andersen P-K, Pontén J, Adami H-O, Gyllensten UB, Melbye M. Consistent high viral load of human papillomavirus 16 and risk of cervical carcinoma in situ: a nested case-control study. Lancet. 2000;355:2194–8. PubMed →

Se alla publikationer · 24 i PubMed

Samtliga publikationer i PubMed under namnen Ylitalo N och Ylitalo Helm N, nyaste först. Kontrollerade mot PubMed 17 september 2026.

• El Malla H, Steineck G, Ylitalo Helm N, Wilderäng U, El Sayed Elborai Y, Elshami M m.fl. Cancer disclosure-account from a pediatric oncology ward in Egypt. Psychooncology. 2017;26(5):679-685. PubMed →
• Lu D, Sundström K, Sparén P, Fall K, Sjölander A, Dillner J m.fl. Bereavement Is Associated with an Increased Risk of HPV Infection and Cervical Cancer: An Epidemiological Study in Sweden. Cancer Res. 2016;76(3):643-51. PubMed →
• Sundström K, Ploner A, Arnheim-Dahlström L, Eloranta S, Palmgren J, Adami HO m.fl. Interactions Between High- and Low-Risk HPV Types Reduce the Risk of Squamous Cervical Cancer. J Natl Cancer Inst. 2015;107(10). PubMed →
• El Malla H, Ylitalo Helm N, Wilderäng U, El Sayed Elborai Y, Steineck G, Kreicbergs U Adherence to medication: A nation-wide study from the Children's Cancer Hospital, Egypt. World J Psychiatry. 2013;3(2):25-33. PubMed →
• El Malla H, Kreicbergs U, Steineck G, Wilderäng U, Elborai Yel S, Ylitalo N Parental trust in health care: a prospective study from the Children's Cancer Hospital in Egypt. Psychooncology. 2013;22(3):548-54. PubMed →
• Sundström K, Ploner A, Dahlström LA, Palmgren J, Dillner J, Adami HO m.fl. Prospective study of HPV16 viral load and risk of in situ and invasive squamous cervical cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2013;22(1):150-8. PubMed →
• Dahlström LA, Ylitalo N, Sundström K, Palmgren J, Ploner A, Eloranta S m.fl. Prospective study of human papillomavirus and risk of cervical adenocarcinoma. Int J Cancer. 2010;127(8):1923-30. PubMed →
• Sundström K, Eloranta S, Sparén P, Arnheim Dahlström L, Gunnell A, Lindgren A m.fl. Prospective study of human papillomavirus (HPV) types, HPV persistence, and risk of squamous cell carcinoma of the cervix. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010;19(10):2469-78. PubMed →
• Skoogh J, Ylitalo N, Larsson Omeróv P, Hauksdóttir A, Nyberg U, Wilderäng U m.fl. 'A no means no': measuring depression using a single-item question versus Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS-D). Ann Oncol. 2010;21(9):1905-1909. PubMed →
• Ylitalo N, Valdimarsdóttir U, Onelöv E, Dickman PW, Steineck G Guilt after the loss of a husband to cancer: is there a relation with the health care provided? Acta Oncol. 2008;47(5):870-8. PubMed →
• Gunnell AS, Ylitalo N, Sandin S, Sparén P, Adami HO, Ripatti S A longitudinal Swedish study on screening for squamous cell carcinoma and adenocarcinoma: evidence of effectiveness and overtreatment. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007;16(12):2641-8. PubMed →
• Brogly SB, Watts DH, Ylitalo N, Franco EL, Seage GR 3rd, Oleske J m.fl. Reproductive health of adolescent girls perinatally infected with HIV. Am J Public Health. 2007;97(6):1047-52. PubMed →
• Brogly SB, Ylitalo N, Mofenson LM, Oleske J, Van Dyke R, Crain MJ m.fl. In utero nucleoside reverse transcriptase inhibitor exposure and signs of possible mitochondrial dysfunction in HIV-uninfected children. AIDS. 2007;21(8):929-38. PubMed →
• Gunnell AS, Tran TN, Torrång A, Dickman PW, Sparén P, Palmgren J m.fl. Synergy between cigarette smoking and human papillomavirus type 16 in cervical cancer in situ development. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2006;15(11):2141-7. PubMed →
• Ylitalo N, Brogly S, Hughes MD, Nachman S, Dankner W, Van Dyke R m.fl. Risk factors for opportunistic illnesses in children with human immunodeficiency virus in the era of highly active antiretroviral therapy. Arch Pediatr Adolesc Med. 2006;160(8):778-87. PubMed →
• Ylitalo N, Josefsson A, Melbye M, Sörensen P, Frisch M, Andersen PK m.fl. A prospective study showing long-term infection with human papillomavirus 16 before the development of cervical carcinoma in situ. Cancer Res. 2000;60(21):6027-32. PubMed →
• Ylitalo N, Sørensen P, Josefsson AM, Magnusson PK, Andersen PK, Pontén J m.fl. Consistent high viral load of human papillomavirus 16 and risk of cervical carcinoma in situ: a nested case-control study. Lancet. 2000;355(9222):2194-8. PubMed →
• Josefsson AM, Magnusson PK, Ylitalo N, Sørensen P, Qwarforth-Tubbin P, Andersen PK m.fl. Viral load of human papilloma virus 16 as a determinant for development of cervical carcinoma in situ: a nested case-control study. Lancet. 2000;355(9222):2189-93. PubMed →
• Ylitalo N, Sørensen P, Josefsson A, Frisch M, Sparén P, Pontén J m.fl. Smoking and oral contraceptives as risk factors for cervical carcinoma in situ. Int J Cancer. 1999;81(3):357-65. PubMed →
• Josefsson AM, Magnusson PK, Ylitalo N, Quarforth-Tubbin P, Pontén J, Adami HO m.fl. p53 polymorphism and risk of cervical cancer. Nature. 1998;396(6711):531. PubMed →
• Ylitalo N, Pontén J [Strong connection between papillomavirus and cervix cancer. More precise cytology is needed, cancer transformation may occur rapidly]. Läkartidningen. 1998;95(15):1632-6. På svenska. PubMed →
• Samiotaki M, Kwiatkowski M, Ylitalo N, Landegren U Seven-color time-resolved fluorescence hybridization analysis of human papilloma virus types. Anal Biochem. 1997;253(2):156-61. PubMed →
• Allen M, Kalantari M, Ylitalo N, Pettersson B, Hagmar B, Scheibenpflug L m.fl. HLA DQ-DR haplotype and susceptibility to cervical carcinoma: indications of increased risk for development of cervical carcinoma in individuals infected with HPV 18. Tissue Antigens. 1996;48(1):32-7. PubMed →
• Ylitalo N, Bergström T, Gyllensten U Detection of genital human papillomavirus by single-tube nested PCR and type-specific oligonucleotide hybridization. J Clin Microbiol. 1995;33(7):1822-8. PubMed →

Sökningen i PubMed →

Nathalie tar även talaruppdrag inom kvinnohälsa och longevity. Se talarprofil →