Kan vi påverka kognitiv svikt tidigare än vi tror?

Vad Lancet-kommissionen, FINGER-studien och en ny randomiserad studie säger om hjärnans åldrande, och vad vi kan göra redan idag.

Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar har länge förknippats med hög ålder och med små möjligheter att påverka förloppet. Men bilden håller på att förändras. Allt mer forskning visar att hjärnans hälsa formas av samma faktorer som påverkar resten av kroppen, och att många av dem går att påverka. Det betyder inte att all demens kan förebyggas. Men vi har sannolikt större möjlighet att påverka hur hjärnan åldras än vi tidigare trott.

Blodtryck, blodfetter, blodsocker, fysisk aktivitet, sömn, rökning, hörsel och sociala relationer är några exempel på faktorer som inte bara påverkar hjärta och kärl utan också hjärnan. I den här insikten går vi igenom tre forskningsspår som tillsammans ger en tydligare bild av vad vi kan göra, och var gränsen för dagens kunskap går.

Nästan hälften av demensfallen är kopplade till påverkbara faktorer

År 2024 publicerade Lancet-kommissionen för demensprevention sin senaste stora sammanställning av forskningen.¹ Forskarna identifierade 14 riskfaktorer för demens som åtminstone delvis går att påverka. De fördelar sig över hela livet:

• Tidigt i livet: låg utbildningsnivå.
• Medelåldern: hörselnedsättning, högt LDL-kolesterol, depression, skallskada, fysisk inaktivitet, diabetes, rökning, högt blodtryck, obesitas och hög alkoholkonsumtion.
• Senare i livet: social isolering, luftföroreningar och obehandlad synnedsättning.

Kommissionen uppskattar att omkring 45 procent av demensfallen på befolkningsnivå är kopplade till dessa faktorer.

Det betyder inte att en enskild person kan minska sin demensrisk med 45 procent genom att leva ”perfekt”. Siffran gäller befolkningen som helhet, och ålder och genetik spelar fortfarande stor roll. Men budskapet är tydligt:

Hjärnans framtida hälsa påverkas av vad som händer i kroppen under stora delar av livet.

FINGER visade att det går att påverka flera faktorer samtidigt

Ett viktigt steg kom med den finska FINGER-studien, publicerad 2015.² Drygt 1 200 personer mellan 60 och 77 år med förhöjd risk för kognitiv svikt deltog under två år.

Hälften fick vanliga hälsoråd. Den andra hälften fick ett strukturerat program med fyra delar:

• hälsosam kost
• fysisk träning
• kognitiv träning
• uppföljning av blodtryck, blodfetter och andra metabola riskfaktorer

Efter två år hade gruppen med det strukturerade programmet en bättre utveckling av den samlade kognitiva förmågan, ungefär 25 procent bättre än kontrollgruppen, med störst skillnad för exekutiva funktioner och mental snabbhet.

FINGER gav stöd för en central tanke: när det gäller hjärnans åldrande ska vi kanske inte leta efter en enda lösning. Flera mindre insatser kan tillsammans göra skillnad. Modellen prövas nu vidare inom nätverket World Wide FINGERS, som samlar forskargrupper i över 70 länder.

Nu har forskarna gått ett steg längre

En amerikansk randomiserad studie, ledd av Dale Bredesen och publicerad som preprint 2026, undersökte om samma grundprincip kan användas hos personer som redan har börjat få kognitiva problem.³

73 personer med mild kognitiv svikt eller tidig Alzheimers sjukdom deltog. 50 lottades till ett omfattande, individuellt anpassat program och 23 till sedvanlig behandling. Studien pågick i nio månader.

I stället för att ge alla samma behandling försökte forskarna identifiera de faktorer hos varje individ som kunde bidra till den kognitiva svikten. De undersökte bland annat blodsocker och insulinresistens, blodfetter, inflammation, näringsstatus, hormoner, sömn och sömnapné samt genetiska faktorer.

Utifrån detta sattes ett individuellt program samman. Det kunde innehålla förändrad kost, konditions- och styrketräning, bättre sömn, behandling av sömnapné, stresshantering och kognitiv träning. Programmet innehöll även kosttillskott, i vissa fall hormonbehandling, åtgärder riktade mot infektioner och toxiner, samt för en del deltagare fotobiomodulering (behandling med rött och nära infrarött ljus) och hyperbar syrgasbehandling.

1. Vad hände?

Efter nio månader hade deltagarna i det individuella programmet utvecklats bättre än gruppen med sedvanlig behandling. Skillnaden var statistiskt säkerställd för:

• den samlade kognitiva förmågan
• minne
• exekutiv förmåga
• mental snabbhet
• deltagarnas egen skattning av sina kognitiva besvär
• närståendes skattning av deltagarnas kognitiva besvär

Resultatet på MoCA, ett kort test som ofta används för att upptäcka kognitiv svikt, gick åt samma håll men var inte statistiskt säkerställt.

Även flera metabola markörer förbättrades i behandlingsgruppen, till exempel långtidsblodsocker, insulinresistens, blodfetter, blodtryck och vikt.

Däremot såg forskarna ingen tydlig skillnad i hjärnans volym mellan grupperna, och blodmarkörer för Alzheimers sjukdom som amyloid och p-tau217 förändrades bara marginellt.

Det är intressanta resultat. Men det finns viktiga reservationer.

2. Betyder detta att Alzheimers sjukdom kan reverseras?

Nej, det kan vi inte säga utifrån den här studien.

Studien var liten och pågick bara i nio månader. Deltagarna och behandlarna visste vilken behandling som gavs, och interventionsgruppen hade betydligt mer kontakt med läkare, coacher, nutritionister och tränare. Diagnosen bekräftades inte heller med amyloid-PET eller ryggvätskeprov, och deltagarna var motiverade personer som själva sökt sig till studien.

Vi vet inte heller vad som gav effekten. Var det träningen? Kosten? Bättre sömn? Behandlingen av sömnapné? Den förbättrade metabola hälsan? Den kognitiva träningen? Eller kombinationen?

Det är också viktigt att skilja mellan de delar av programmet som har relativt gott vetenskapligt stöd och de mer experimentella inslagen. Att behandla högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter och sömnapné och att främja fysisk aktivitet vilar på en helt annan evidensgrund än omfattande tester och behandlingar riktade mot toxiner, vissa infektioner eller olika kosttillskott.

Vad kan vi ta med oss redan idag?

Lancet-kommissionen, FINGER och den nya studien undersöker olika saker, och resultaten ska inte blandas ihop. Men de pekar mot en gemensam princip:

Hjärnans hälsa påverkas av betydligt mer än bara hjärnan.

Kärlhälsa, blodtryck, blodsocker, fysisk aktivitet, sömn, hörsel och syn påverkar sannolikt vår kognitiva reserv och hur väl hjärnan klarar att åldras.

Därför behöver prevention av kognitiv svikt inte börja när minnet försämras. Den kan börja långt tidigare.

HELM:s perspektiv

De biologiska förändringarna bakom Alzheimers sjukdom kan börja många år, ibland decennier, innan de första tydliga symtomen visar sig. Det ger oss ett viktigt tidsfönster.

Vi kan inte förändra vår ålder eller våra gener, och vi kan aldrig garantera att en person inte utvecklar demens. Men vi kan påverka mycket annat:

• Behandla högt blodtryck och förhöjda blodfetter, särskilt LDL-kolesterol.
• Förebygga och behandla diabetes och förbättra blodsockerkontrollen.
• Vara fysiskt aktiv och bevara kondition och muskelmassa, med både uthållighetsträning och styrketräning.
• Prioritera sömnen, helst minst sju timmar per natt, och utreda misstänkt sömnapné.
• Minska kronisk stress och ge utrymme för återhämtning.
• Åtgärda hörsel och syn, till exempel med hörapparat vid hörselnedsättning.
• Undvika rökning och hög alkoholkonsumtion.
• Behålla sociala relationer och fortsätta utmana hjärnan.
• Ta bältrosvaccin enligt rekommendationerna. Flera studier talar för att vaccinationen kan vara kopplad till lägre demensrisk.^4–7

Det finns också faktorer där forskningen är lovande men ännu inte entydig, till exempel hormonbehandling i samband med klimakteriet. Här gör vi en individuell bedömning tillsammans med varje patient i stället för att ge generella råd.

Det låter kanske mindre spännande än att hitta ett enskilt ämne som kan ”föryngra hjärnan”. Men just där ligger en av de mest värdefulla insikterna från dagens forskning.

Framtidens demensprevention handlar sannolikt mindre om en mirakelbehandling och mer om att identifiera och påverka riskfaktorer tidigt, individuellt och under lång tid.

Det är ett tydligt exempel på varför preventiv medicin behöver börja långt innan vi blir sjuka.

Läs vidare

• HälsocheckenÖver 50 blodmarkörer, 60 minuters videobesök och en skriftlig individuell hälsoplan, 7 500 kr.
• Metabol hälsaFör dig som behöver hjälp med viktnedgång, blodfetter och blodsockerkontroll.
• Varför åldras vi, och vad kan vi faktiskt påverka?Tolv biologiska processer bakom åldrandet, och de vardagliga faktorer som påverkar dem.

Innehållet på den här sidan är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Har du symtom eller frågor om din egen hälsa, vänd dig till en läkare.

Källor

1. Livingston G, Huntley J, Liu KY, et al. Dementia prevention, intervention, and care: 2024 report of the Lancet standing Commission. Lancet. 2024;404(10452):572–628. PubMed
2. Ngandu T, Lehtisalo J, Solomon A, et al. A 2 year multidomain intervention of diet, exercise, cognitive training, and vascular risk monitoring versus control to prevent cognitive decline in at-risk elderly people (FINGER): a randomised controlled trial. Lancet. 2015;385(9984):2255–2263. PubMed
3. Toups K, Tanio CP, Hathaway A, et al., Bredesen DE. Precision Medicine Treatment of Alzheimer’s Disease: Successful Randomized Controlled Trial. Preprints.org. 2026, version 3. Ej referentgranskad. Preprints.org
4. Eyting M, Xie M, Michalik F, et al. A natural experiment on the effect of herpes zoster vaccination on dementia. Nature. 2025;641(8062):438–446. PubMed
5. Taquet M, Dercon Q, Todd JA, Harrison PJ. The recombinant shingles vaccine is associated with lower risk of dementia. Nat Med. 2024;30(10):2777–2781. PubMed
6. Xie M, Eyting M, Bommer C, et al. The effect of shingles vaccination at different stages of the dementia disease course. Cell. 2025;188(25):7049–7064.e20. PubMed
7. Yin Y, Deng J, Liu J. The association between herpes zoster vaccination and the decreased risk of dementia: A systematic review and meta-analysis of cohort studies. J Alzheimers Dis. 2025;106(4):1232–1241. PubMed