Varför åldras vi, och vad kan vi faktiskt påverka?

Tolv biologiska processer bakom åldrandet, och de vardagliga faktorer som påverkar dem.

Vi blir alla äldre. Men vi åldras inte på samma sätt. Två personer som är lika gamla kan skilja sig markant i fysisk kapacitet, metabol hälsa, kognitiv funktion och biologisk ålder. Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi åldras, och hur mycket kan vi själva påverka?

Under lång tid betraktades åldrande främst som ett oundvikligt slitage. I dag har vi en betydligt mer detaljerad bild. Åldrande är inte en enskild process och styrs inte av en enda biologisk klocka. Det handlar om ett nätverk av biologiska förändringar som utvecklas över tid och påverkar varandra.

En av de mest använda vetenskapliga modellerna för att beskriva detta är Hallmarks of Aging. Den introducerades av Carlos López-Otín och kollegor 2013¹ och uppdaterades 2023.² I dag omfattar modellen tolv biologiska processer som tillsammans hjälper oss att förstå vad som sker när kroppen åldras.

Från cellskada till förändrad funktion

De tolv processerna kan förenklat ses som en kedja i tre steg.

1. Skador uppstår

DNA utsätts kontinuerligt för skador. Telomererna som skyddar kromosomernas ändar förkortas. Regleringen av vilka gener som är aktiva förändras, cellernas förmåga att tillverka och ta hand om proteiner blir gradvis mindre effektiv och cellens eget återvinningssystem fungerar sämre.

Det handlar om:

• Genomisk instabilitet. DNA-skador ansamlas i cellerna samtidigt som reparationssystemen blir mindre effektiva.
• Telomerförkortning. Telomererna förkortas vid celldelning och påverkar så småningom cellernas förmåga att fortsätta dela sig.
• Epigenetiska förändringar. Regleringen av vilka gener som är aktiva förändras med åldern.
• Förlust av proteostas. Cellernas förmåga att tillverka, reparera och oskadliggöra proteiner försämras.
• Försämrad autofagi. Autofagi är cellens eget återvinningssystem där skadade proteiner, organeller och mitokondrier bryts ned och komponenterna återanvänds. Med åldern blir systemet mindre effektivt.

2. Cellernas svar på skadorna förändras

Kroppen försöker hela tiden kompensera för den skada som uppstår. Men även dessa anpassningsmekanismer förändras med åldern, och det som på kort sikt skyddar kan på lång sikt bli en belastning.

• Näringssignaleringen förändras. Cellen behöver kunna växla mellan tillväxt och uppbyggnad å ena sidan och underhåll och reparation å andra sidan.
• Mitokondrierna fungerar sämre. Dessa små energiproducerande strukturer i cellerna är avgörande för cellernas funktion.
• Senescenta ”zombieceller” ansamlas. Skadade celler som slutat dela sig kan bli kvar i vävnaden och skickar ut inflammatoriska signalämnen, som driver på en låggradig inflammation i kroppen.

3. Effekterna börjar märkas i hela kroppen

När förändringarna har pågått under lång tid påverkas cellernas och vävnadernas funktion. Det är här vi hittar de fyra sista hallmarks:

• Stamcellsutmattning. Stamcellernas (våra omogna celler som kan utvecklas till specialiserade celler, som muskel-, blod- eller nervceller) förmåga att förnya och reparera vävnader minskar.
• Förändrad kommunikation mellan celler. Kommunikationen via hormoner, nervsignaler och immunförsvarets signaler mellan celler och organ försämras.
• Kronisk låggradig inflammation, inflammaging. En ihållande, låggradig inflammation underhålls av alla andra Hallmarks of Aging och påverkar vävnader i hela kroppen.
• Dysbios i tarmens mikrobiom. Tarmfloran blir mindre varierad och balansen mellan olika bakterier förändras, vilket bland annat påverkar immunförsvar och ämnesomsättning.

Tillsammans bidrar dessa förändringar till att kroppen gradvis blir mindre motståndskraftig. Återhämtningen tar längre tid, muskelmassa och fysisk kapacitet blir svårare att bibehålla och risken för åldersrelaterad sjukdom ökar.

Kan vi påverka hur vi åldras?

Det är här forskningen om åldrande blir särskilt intressant.

Hallmarks of Aging ska inte betraktas som tolv separata processer som behöver tolv olika behandlingar. De är delar av samma biologiska system och påverkar alla varandra. Gemensamt blir de som en okontrollerad storm i kroppen.

Det innebär också att en och samma intervention kan påverka flera processer samtidigt.

Och kanske överraskande är det inte framför allt avancerade biohackingprotokoll eller kosttillskott som återkommer när man tittar på vad som påverkar många av dessa biologiska processer.

Det är sådant vi redan vet har stor betydelse för hälsan:

• Metabol hälsa. Hur väl vi reglerar blodsocker, insulin, blodfetter och energiomsättning och behåller en normal vikt blir allt betydelsefullare genom livet.
• Rörelse och konditionsträning. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar bland annat mitokondriefunktion, metabol hälsa, inflammation och hjärt-kärlhälsan.
• Styrketräning och bibehållen muskelmassa. Muskelvävnad är inte bara viktig för styrka och rörelseförmåga utan också för metabol hälsa och vår fysiologiska reservkapacitet.
• Näringstät kost. En kost rik på protein, grönsaker, baljväxter, fiber, olivolja, nötter och andra minimalt processade livsmedel bidrar med de näringsämnen och bioaktiva ämnen som kroppen behöver.
• Sömn och återhämtning. Sömn är en aktiv biologisk process som är nära kopplad till bland annat metabol hälsa, immunfunktion och hjärnans utrensning.
• Stress och sociala relationer. Kronisk stress och social isolering är biologiska belastningar. Återhämtning och meningsfulla relationer är därför inte en lyx utan en del av vår rutin för att bevara hälsa.

Det är också dessa grundläggande faktorer som återkommer genom stora delar av Hallmarks-modellen.

Behöver vi då kosttillskott för att bromsa åldrandet?

Här behöver vi vara försiktiga. Vi behöver se till att vi har adekvata nivåer av vitaminer, mineraler och näringsämnen. Till exempel vitamin D, vitamin B, järn och omega 3 är vanligt att ha brister på, och då kan dessa behöva tas som tillskott.

Inom longevityområdet studeras också en rad substanser som påverkar intressanta mekanismer i cellen. Spermidin är ett exempel. Det har fått uppmärksamhet eftersom det kan påverka autofagi, och det finns hittills intressanta djurstudier och viss forskning på människor.

Men en grundläggande princip är:

Att en substans påverkar en mekanism som är kopplad till åldrande betyder inte automatiskt att den gör människor friskare eller får oss att leva längre.

För spermidin är långsiktiga kliniska effekter hos människor, optimal dosering och betydelsen för enskilda hallmarks fortfarande inte klarlagda.

Samma försiktighet bör gälla många av de interventioner som marknadsförs inom longevity. Vi behöver skilja mellan en intressant biologisk mekanism, förändringar i biomarkörer och faktisk evidens för minskad sjuklighet eller förbättrad healthspan, alltså fler friska levnadsår.

Kan vi mäta hur vi åldras?

Kronologisk ålder är antalet år vi har levt. Biologisk ålder är ett försök att uppskatta hur långt kroppens åldrande faktiskt har kommit.

Ett av de mest utvecklade sätten att göra det är epigenetiska klockor. De bygger på DNA-metylering, kemiska markeringar på arvsmassan som påverkar vilka gener som är aktiva och som förändras på ett relativt förutsägbart sätt med åldern. Det är alltså just den process som i Hallmarks-modellen kallas epigenetiska förändringar som mäts.

Nyare klockor, som DunedinPACE, försöker inte bara uppskatta en biologisk ålder utan hur snabbt vi åldras just nu.³ Det gör dem intressanta för att följa förändring över tid.

Samtidigt gäller samma princip här som för kosttillskotten. En epigenetisk klocka är en biomarkör, inte ett kliniskt utfall. Att ett värde förbättras betyder inte automatiskt att risken för sjukdom har minskat. Biologisk ålder blir som mest användbar när den tolkas tillsammans med sådant vi kan mäta direkt, som kondition, muskelstyrka, metabol hälsa, blodtryck och blodfetter.

Vi behöver inte stoppa åldrandet för att påverka hur vi åldras

Det är kanske den mest centrala slutsatsen.

Målet behöver inte vara att hitta en behandling som ”stoppar åldrandet”. Det mer realistiska och samtidigt mest betydelsefulla målet är att påverka hur snabbt vår fysiska funktion och kroppens reservkapacitet försämras.

Många av de processer som senare bidrar till hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom, benskörhet, kognitiv svikt och förlust av fysisk funktion utvecklas under många år innan vi passerar en diagnostisk gräns.

Därför behöver prevention börja tidigare.

Vi kan bygga och bevara muskelmassa. Vi kan förbättra konditionen och den metabola hälsan. Vi kan behandla riskfaktorer innan sjukdom uppstår. Vi kan prioritera sömn, återhämtning, bra mat och relationer.

Det handlar inte om att försöka bli odödlig.

Framtidens preventiva medicin handlar om att öka sannolikheten för att få behålla hälsa, funktion och livskvalitet så länge som möjligt.

Det är skillnaden mellan lifespan och healthspan, det vill säga mellan livslängd och antalet år vi lever friska.

Läs vidare

• Biologisk ålderTillval till hälsochecken, 6 900 kr. Epigenetisk uppskattning av åldrandetakten.
• HälsocheckenKondition, muskelstyrka, blodtryck och blodfetter, i en genomgång med Nathalie.
• Hur kan jag påverka min biologiska ålder?Hur biologisk ålder uppskattas, och vad livsstilen gör med den.

Innehållet på den här sidan är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Har du symtom eller frågor om din egen hälsa, vänd dig till en läkare.

Källor

1. López-Otín C, Blasco MA, Partridge L, Serrano M, Kroemer G. The hallmarks of aging. Cell. 2013;153(6):1194–1217. PubMed
2. López-Otín C, Blasco MA, Partridge L, Serrano M, Kroemer G. Hallmarks of aging: An expanding universe. Cell. 2023;186(2):243–278. PubMed
3. Belsky DW, Caspi A, Corcoran DL, et al. DunedinPACE, a DNA methylation biomarker of the pace of aging. eLife. 2022;11:e73420. PubMed